Aktiviteter – Naturskyddsföreningen i Köping

Genomförda aktiviteter under 2020

Strömstarejakt i vårväder.

För flera år sedan letade vi strömstare i Strömsholm i februari och då var det 19 grader kallt och snö och is. När vi lördagen den 1 februari i år i Naturskyddsföreningen i Köping ville se strömstare, åkte vi till Trångfors i 4 varmgrader , lite regn i luften och inte en snögnutta inom synhåll. Så olika kan det vara, men strömstararna funderar nog inte på om det är klimatet som ändrats eller om det bara är variationer i vädret, utan de letar små larver och andra smådjur nere på bottnen, bara det finns forsande vatten.

Vi valde i alla fall Trångfors i år för att få se en ny plats, och det ångrade vi inte. Några av oss hade inte varit där förut, och vi som varit där förut fann att det var lika vackert i vårväder som i vinterskrud. Nere vid den gamla smedjan såg vi snart två strömstarar, som dök ner i vattnet och satt på stenar och spejade. På baksidan av ladan tittade vi också på den rena källan med ”Livets vatten”, där det ligger en skopa, som man kan låna och dricka av vattnet, som kommer direkt ur åsen.

Sedan gick vi stigen upp till bron över Kolbäcksån, där vi också kunde se åtminstone två strömstarar till.

I det sköna vädret beslöt vi oss för att fortsätta stigen runt på andra sidan och få en riktig promenad ner till nästa gångbro över ån. Under tiden hittade också Tina en massa små svampar på olika grenar, t.ex. cinnobergömling, raggskinn, blötskinn och kantarellmussling, om jag nu kommer ihåg dem rätt.

Efter den promenaden var vi ganska sugna på lite fika och det tog vi på en bänk vid kanalen och då hade faktiskt solen tittat fram lite grand, så vi avslutade utflykten mycket nöjda. Ordföranden Janne lottade som slut också ut kaffe och bananer till två medlemmar som inte tillhör styrelsen.

Barbro Jönsson, sekreterare

Genomförda aktiviteter under hösten 2019

Informationsbord på Byrgers Julmarknad Söndagen den 24/11.

Vi närvarade med info om rädda bina, böckerna ”Ett Hållbart Liv” och ”Naturligtvis”. Vi lätt även besökarna vid vårt bord testa sin kunskaper om Greta Thunberg, ”Bra Miljöval – butiker” och kommande Klimatkonferens. Boken ”Naturligtvis” och Fairtrade – kaffe hade vi som pris. Hela styrelsen var på plats. Byrgers växtgård tyckte det var trevligt med vår medverkan och välkomnade oss tillbaka i våren 2020.

På geologiutflykt.

Tack vare att vi fått kontakt med geologen, professor Björn Öhlander, vågade vi oss på att ordna en utflykt för att besöka geologiska sevärdheter i Köpingstrakten. Det fanns väl inget speciellt med vår geologiska natur här? Men med en kunnig geolog som guide kunde vi i Naturskyddsföreningen i Köping få en verkligt trevlig och intressant utflykt i vår hembygd lördagen den 31 augusti.

Det visade sig att en hel del människor var intresserade av geologi. Ett härligt väder gjorde sitt till att vi gav oss iväg glada och nyfikna på vad vi skulle få se.

Vi började på Bondgårdsbergets topp. Där fick vi först en genomgång av vår trakts allmänna berggrund och de jordarter som sedan lagt sig uppepå berget. Hällarna på berget består av de vanligaste bergarterna i Sverige, granit och gnejs. Men sedan har inlandsisen lämnat spår efter sig i hällarna och rispat isräfflor efter de stenar som satt fast i isen. De spåren kan vi se väl även idag. Berget har en stötsida mot norr och en läsida mot söder, där berget stupar ganska brant. En förkastning har förmodligen gjort att berget nu finns där. Utsikten från berget är också fantastisk.

Isen lämnade vårt område för ungefär 10000 år sedan.

Även under vår fortsatta resa kunde vi se spår av isen. Nästan överallt lämnade isen stenar och grus, och detta är vår vanligaste jordart, nämligen morän. Vi stannade och Björn grävde i jorden och visade de kantiga stenarna i moränen i en s.k.drumlin, en rest som isen lämnat efter sig. I Köpingsåsen, som är en rullstensås, kunde vi sedan se de runda stenar som isen rullat och stött i en isälv under isen.

För att se olika lokala mineral och bergarter kan man med fördel se på kyrkogårdsmurar, och därför åkte vi upp till Malma kyrka, där en vacker mur finns. Björn visade både olika sorters granit och även en del vulkaniska och sedimentära, dvs lagrade, bergarter i stenar i muren. Några stenar hade vackra kvartsgångar, som bildats i sprickor i den ursprungliga bergarten.

Vårt sista mål blev fältspatgruvan i Kolsva. Där fikade vi först, medan vi tittade på det vackra vattenfyllda gruvhålet. Gruvan öppnades troligen på 1870-talet i samband med att en martinugn startades i Kolsva, och då behövdes kvarts till infodring av ugnen. Man hittade sedan också ren fältspat där, och den kunde man sälja till porslinstillverkning. Gruvan var den största i Sverige och där fanns både gruvlavar och hus där man knackade och skilde kvarts och fältspat åt. Vi kunde se mycket fina stenar med ren fältspat och väldigt vit kvarts. Några av oss kom ihåg hur man kunde hämta fältspatgrus på 80-talet. Några av oss visste också hur malmen fraktades med loket Lotta till KURJ-banan.

Gruvdriften lades ner helt 1988 och gruvhålen används nu av dykarklubben, och marken ägs av en privatperson, som mycket vänligt hade öppnat låset på bommen, så att vi kunde komma fram till gruvhålen.

Många frågor besvarades av Björn, både rent konkreta om stenar och mera vida om hur allt skapats från början. Det sista var dock svårt även för en geolog att svara på.

Vi avslutade utflykten mycket nöjda med den förnämliga guidningen och att vi fått både istidskunskaper och bergarts-och mineralkunskaper. Vi tackade Björn med en fågelholk, ett kaffepaket och en applåd.

Barbro Jönsson, sekreterare

Svamputflykt Lördagen 14/9

I strålande solsken tog vi oss till Andersgården strax söder om Färna för att leta skogens guld i den närbelägna skogen. Vår svampexpert Gudrun berättade om förutsättningen för dagen, 1 timma i skogen sedan återsamling vid Andersgården. Vid återkomsten väntade korvgrillning, Kalle Viborg med medhjälpare såg till att både vuxna och barn fick korv och dryck. Gudrun kunde sedan prata svamp när deltagarna visade upp vad man lyckats få tag i, lite varierande hur mycket man hittat. Som avslutningen lottades Fairtrade – kaffe och choklad ut bland deltagarna. de som hade lyckan med sig var naturligtvis glada över att få stoppa ner kaffe och choklad i svampkorgen.

Sista frågan till deltagarna var om de var nöjda med dagen? Vi fick ett runga ja! Tack för det! Några passade även på att titta runt inne i Unga Örnars, Andersgården.

Andersgården ligger alldeles intill sjön Långsvans norra del vilket gjorde utflykten ännu mer trivsam.

31/8 Geologisk utflykt

25/8 Naturvårdsprojekt, Norra torpet i Norsa hagar.

Söndagen den 25/8 fans vi på plats när Miljökontoret har familjedag vid Norra Torpet i Norsa hagar. Vi hade ett bord med informationsmaterial samt ett ”Torptips” med 6 frågor. Vårt bord med info och tips tilldrogs ett stort intresse. Pristagare är framlottade bland de som hade 5 och 4 rätt. Priserna bestod av Fågelholk – 2 insektshotell – Boken ”Ett Hållbart Liv” samt Fairtrade – kaffe.

Rätta svar i Naturskyddsföreningens ”torptipps”. Rätt svar i rött.

I Köping kan du hitta en butik som är godkänd av Naturskyddsföreningen och har märkningen ”Bra Miljöval”, vilken?

1. Willy:s X. ICA Maxi 2 .Lidl

2. Greta Thunberg, miljöaktivist, känd världen över och träffat ledare världen över för att föra fram sitt budskap om att leva upp till Parisavtalet. Nu är hon på väg över Atlanten i en segelbåt. Vilket land ska hon först till?

Mexiko X. USA 2. Kanada

3. Att Västmanland har Rådjur som landskapssymbol, djur, känner du säkert till men vilken fågel har vi som symbol?

Smålom X. Gulsparv 2. Tofsmes

4. Klimatmål. Bland riksdagens klimatmål finns en sänkning av vägtrafikens utsläpp w växthusgaser med X% från 2010 till 1030, hur mycket ska man sänka?

60% X. 80% 2. 70%

5. Vid FN:s toppmöte 2015 antog världens stads och regeringschefer Agenda 2030 med dess ?? globala mål för hållbar utveckling. Hur många mål antog man?

10 X. 17 2. 25

6. Ett bra sätt att förbättra villkoren för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom är att välja Fairtrade-märkta produkter när du handlar, kaffe, bananer, the, vin, rosor mm. Hur många Fairtrade- märkta varor finns att köpa i Sverige?

1100 X. 2200 2. 600

5/6 Naturnatten 2019

Onsdagen den 5/6 med start 21.00 gjorde vi vår årliga utflykt för att lyssna och ev. se skymnings och nattaktiva fåglar. Vädret var det allra bästa och vi fick möjlighet att lyssna på Nattskärror vilket gjorde att alla var nöjda vid återkomsten till Köping några minuter in på Nationaldagen.

25/5 Utflykt till Kolarbyn.

Lördagen den 25 maj gjorde vi en uppskattad utflykt till Kolarbyn för att bese Sveriges mest primitiva vandrarhem. Information och guidning Gunnar Erikson och anläggningens ägare. Rundvandringen och besöket avslutades med Korvgrillning.

Söndagen den 16/6, De vilda blommornas dag!

Vårens program avslutades med utflykt till Norsa Naturområde för att se på de blommor som finns där.

De vilda blommornas dag i Norsa.

I hela Norden firas De vilda blommornas dag den 16 juni i år. Det är Botaniska föreningen som infört dagen och Naturskyddsföreningen som naturligtvis också firar den. I Köping var det en förtjusande dag med lite moln som skönt nog skymde solen. Det var väldigt varmt ändå, när vi vandrade in i Norsa hagar, vårt fina naturområde med både blommor och fåglar.

I år var växtligheten överväldigande jämfört med föregående år, då mycket hade torkat bort. De orkidéer som vi såg många av i fjol , grönvit nattviol, fann vi bara två i år. Efter den rikliga blomningen förra året vilade de nog i år.

Vi gick en bit på stigen upp mot plattformen och Per Jonsson visade där både en pion, antagligen förvildad, och likaledes förvildad palsternacka, som vi också sett uppe vid parkeringen. Längs stigen såg vi också teveronika och ärenpris och många andra vanliga blommor.

Vi vandrade sedan längs stigen och såg busken benved som nu har små vita blommor men senare får orangeröda frukter och lyser lång väg. Trolldruvan som växer längs stigen har inga blommor i år men väldigt kraftiga blad.

Rosor av olika slag lyste överallt i hagarna med rosa och röda blommor, tydligen mycket gynnade av den varma våren och den varma sommaren i fjol.

Gula blommor finns gott om , smörblommorna, blodroten med 4 kronblad, vårfingerört med 5 kronblad och gåsört med sina gråludna parblad längs marken.

Per som ser små växter bra, visade oss också några månlåsbräken inne i hagen.

De har sporer i stället för frön och man måste ha ”växtögon” för att se dem.

Vi fikade i en fantastisk prästkragsäng, där även brudbröd , en skir släkting till älggräs växte, ett bra bevis för att hagen är en rik betad torräng.

Till slut tog vi vägen om Norra torpet som kommunen rustar upp för skolbarn och andra intresserade med olika kryddväxter och gamla trädgårdsväxter.

Tyvärr har några haft sönder fönstren så de får nu ersättas av nya.

Vi var överens om att vandringen varit skön och vilsam med en hel del nya kunskaper.

Barbro Jönsson

Årsmöte i Naturskyddsföreningen i Köping.

Den 8 mars 2018 hade Naturskyddsföreningen i Köping sitt årsmöte i Volvogården i Köping.

Ovanligt många medlemmar hade samlats för att välja ordförande och styrelse. Till ordförande för året omvaldes Jan Johansson och som styrelsemedlemmar omvaldes Gudrun Andersson och Sari Säkkilä och nyvaldes Kerstin Staaf. Två ledamöter, Lars Persson och Barbro Jönsson, stod kvar sedan förra årets val. Som nya revisorer valdes Margareta Nyberg och Bo Olsson. En ny valberedning för ett år valdes, bestående av Ann-Christine Nordberg och Anna Maria Jansson.

Information lämnades om kommande aktiviteter, som bildvisning på Biblioteket av Ingmar Skogar om Djungelbokens Indien den 22 mars, Klädbytardag på Biblioteket den 14 april och Utflykt till Hälleskogsbrännan den 19 maj.

Länsförbundets årsmöte blir i Sala med utflykt till Färnebofjärden den 21april.

Efter kaffe och smörgås visade Tom Sävström vackra och tänkvärda bilder från Västmanland.

Att tänka på för alla människor som är ute i naturen under våren: Om ni ser många grodor på vägen någonstans, tala om det för naturskyddsföreningen eller miljökontoret, så kanske en skyddad över- eller undergång kan ordnas.

Barbro Jönsson, sekreterare

Svamputflykt 2017
Naturskyddsföreningen i Köping bjöd in till en svamputflykt. Vi var sju personer som i det grådisiga vädret på lördagsmorgon styrde kosan till skogen intill Tränstagården, Munktorp.

Gudrun Andersson ansvarig ledare och hon är en kunnig och entusiastisk svampkännare. Fokus denna gång var matsvampar och givetvis inte bara kantareller, trattkantareller utan även soppar, riskor, kremlor och andra skivlingar. Plockade på oss allehanda fynd och vid återsamlingen pratade vi om vilka som är ätliga, oätliga och kanske till och med giftiga. Information om svamplitteratur och hur svamp tillagas och förvaras avhandlades också under det gemytliga fikat.

Undertecknad gick igenom svampplockarens sju budord: 1) Ät bara svamp som du är helt säker på, 2) Använd så nya svampböcker som möjligt eftersom information om giftighet, ätlighet och svampnamn kan snabbt bli föråldrat, 3) Ät bara små smakportioner när du provar en ny art, svamp är hårdsmält och det varierar hur man tål från individ till individ. 4) Ät inte rå svamp, 5) Plocka bara det du behöver , 6) Svamp plockas i korg eller nätpåse, alltså något luftigt material och grovrensa i fält, 7) Svamp som plockas för artbestämning hålls åtskild och hela svampen ska med hem. Utöver det ett litet tips att gärna ha med i fält en liten ask t ex Läkerol utifall du provsmakat på en kremla som är skarp och brännande. Kremla ätlig eller inte kan avgöras genom ett litet provsmak på skivorna MEN då måste man vara helt säker på att det verkligen är en kremla.
Text Per Jonsson

En solig svamputflykt
Vi var beredda på att det på grund av torkan inte skulle finnas så mycket svamp, när vi i Naturskyddsföreningen i Köping gav oss ut i skogen den 17 september i soligt väder. Det visade sig också att så mycket svamp att ta hem och laga svampstuvning av fanns det inte. En timmes härlig promenad i Tängsta naturreservat gav oss dock möjlighet att få lite kunskap om olika svamparter. Svampkunniga Gudrun och Per lärde oss att skilja på kremlor och riskor, samt några olika soppar som smörsopp, örsopp och strävsopp, och faktiskt hittade vi också några torra trattkantareller och en jättestor gul kantarell. Vi njöt av vår matsäck och trevliga samtal och återvände nöjda utan skörd men lite kunnigare än före utflykten.
Text Barbro Jönsson, sekreterare

En regnig fladdermuskväll
Vädret var inte på vår sida när vi i Naturskyddsföreningen i Köping skulle lyssna på fladdermöss på kvällen den 25 augusti. Det hade regnat nästan hela eftermiddagen, men ett litet uppehåll gjorde att vi gick ner till Köpingsån vid Tunadalsparkeringen och fick både se och höra åtminstone tre Vattenfladdermöss, som flög strax över vattenytan och till och med fångade insekter från ytan. Vi lyssnade förstås med hjälp av en detektor som kunde infånga de höga ljuden från fladdermössen. Deras knattrande har en ungefärlig frekvens på 45 kHz.

Regnuppehållet gjorde att vi också åkte ner till Norsa, och genast möttes vi av ljudet från Nordfladdermöss, vars ljud ligger lite lägre på ca 30 kHz. De nästan flög på oss, men sedan blev det tyst, vilket kanske berodde på att regnet började strömma ner igen. Vi blev i alla fall så våta att vi avbröt lyssnandet för kvällen. Ljuden i augusti är jaktläten. I oktober kan man få höra parningsläten och en del är så låga att man kan höra dem utan detektor. Trots regnet tyckte vi att det varit en givande kväll.
Text Barbro Jönsson

En kvällsvandring i Karlbergsskogen
Den 23 maj, som var en ljuvligt varm kväll, gav vi oss i Naturskyddsföreningen i Köping ut på en liten vandring i Karlbergsskogen för att höra på fågelsång och njuta av grönskan. Koltrastar och bofinkar överraskade först alla andra, men så småningom kunde vi även höra den lite försiktigare lövsångaren. Längs de mindre stigarna hördes den svartvita flugsnapparen, taltrastarnas upprepade melodier, svarthättans kristallklara toner och en gärdsmyg. Men oftast hörde vi, särskilt på slutet av vandringen, grönsångarens ivriga toner, som låter som mynt som ramlar ner på en marmorskiva. Vi såg också skogsstjärnor och liljekonvaljer som slagit ut och några fnösktickor på ett dött träd. Det var en skön och lugn vandring med lite mygg som surrade och blev mat åt fåglarna.
Text Barbro Jönsson

Vid Hälleskogsbrännan
Aprilväder var det verkligen när vi i Naturskyddsföreningen i Köping gav oss iväg för att besöka brandområdet, naturreservatet Hälleskogsbrännan, lördagen den 23 april 2016. Vi hade dock en fantastisk tur, för trots att det kom både regn, snö och hagel under dagen, fick vi inte en droppe på oss, när vi stannade för att lyssna eller fika. När vi gick ur bilarna uppe vid Grävlingberget, där nu på den stora parkeringen bord och bänkar satts dit, och t.o.m. toaletter finns, kunde vi fika i skapligt väder och gå omkring och lyssna och se på den brända skogen.
Vi lyssnade men hörde tyvärr inga trumningar av hackspettar, men en del småfåglar hördes som taltrast, koltrast och rödhake och kanske även dubbeltrast, lite osäkert. När vi fortsatte framåt vägen och stannade just där reservatet tog slut, hörde vi också en gärdsmyg som sjöng.
Det som fascinerar mest är hur stort området som brunnit är, och man har svårt att föreställa sig hur hemskt det måste ha varit under branden. När man nu ser, hur kal hela marken är med barskrapade stenar, förundras man över att ändå naturen kan komma igen med växter och djur, trots att marken för bara ett och ett halvt år sedan varit helt förbränd.
Växterna hade inte kommit så mycket än detta året, men förra årets svedjenävor, som kom just på grund av branden, kommer nog även i år. Rallarrosorna syntes spåren av sedan förra året och de kommer naturligtvis igen. Vårfrylen blommade.
Vi skildes åt här och tog olika rundor genom området norr och söder om brandområdet. Vår bil åkte genom brandområdet en gång till ner mot Engelsberg och såg ännu kalare ytor där man tagit bort alla brända träd, där det inte var reservat, och vi såg hur nära en del hus varit att bli förstörda.
Det blev en minnesvärd tur trots aprilvädret.
Text Barbro Jönsson

Årsmöte i Naturskyddsföreningen i Köping.
Torsdagen den 17 mars samlades Naturskyddsföreningen i Köping på Volvogården som vanligt för att summera året som gått. Året har varit fyllt av vandringar, fågelskådning, blomsterdag, svampplockning, miljövecka, klädbyten och föredrag. Alltid givande sammankomster men ibland med inte så inbjudande väder.

Staffan Ekelund ledde årsmötet och styrelsen fick ansvarsfrihet för det gångna året. Ordföranden Lars Persson hade bett att få avgå efter flera års intresserat och aktivt arbete och en ny ordförande valdes, Jan Johansson, som med nya krafter såg fram mot att få leda föreningen under ett naturår med förbättrad miljö och fina utflykter.

Den nya styrelsen fick följande utseende: Ordförande Jan Johansson, vice ordförande Lars Persson, kassör Gudrun Andersson, sekreterare Barbro Jönsson, ledamöter Anne Höglund och Sari Säkkilä.

Efter en del information, avtackning av ordföranden och Lars Söderquist, som lämnade styrelsen, samt kaffe och smörgåsar, visade Kjell och Staffan Ekelund mycket vackra bilder och berättade om fåglar, blommor, insekter och kräldjur.

Barbro Jönsson, sekreterare

Strömmar av plast
Naturskyddsföreningen i Köping tillsammans med Studiefrämjandet ordnade en film-och cafékväll onsdagen den 17 februari 2016. Filmen heter Strömmar av plast och visar hur vi människor har fyllt hav och sjö med plast och annat skräp.
Haven har förvandlats till stora undervattensdeponier, där skräpet blir kvar för all överskådlig framtid. Skräpet samlas på fem stora områden i världen, och ett av de värst drabbade i norra Europa finns på den svenska Bohuskusten, där det kommer in ca 8000 kubikmeter skräp varje år.
Tusentals privatpersoner i Håll Sverige rents kampanj Kusträddarna plockar skräp längs med kusten varje år.
Under kampanjen analyserades tre kubikmeter skräp och analysen visade att
85-88 procent av skräpet består av plast och frigolit.
Plasten bryts med tiden ner till mindre och mindre delar, så kallad mikroplast.
Största delen av plasten kommer att finnas kvar i 100 år eller mer.
Plankton äter plastbitarna , fiskar äter plankton och vi får fisken på bordet. Då innehåller fisken även kemiska ämnen som lösts ut från plastbitarna.
Mikroskräp kan bestå av partiklar som bildats vid nedbrytningen av större föremål, men det kommer också från slitage av bildäck, vägar, kläder t.ex. fleecetyg, och fiskeredskap. I en del sorters kosmetika finns även små kulor av mikroplast.
Vad kan då vi enskilda individer göra för att minska mikroskräpet? Först och främst :

1. Använd mindre plaster .

2.Ta hand om ditt skräp, din fimp, din fiskelina.

3. Återanvänd eller laga. Återvinn.

4. Minska användningen av engångsprylar.

5. Undvik att använda hygienprodukter och kosmetika med mikroplaster.

6. Undvik kläder av plastmaterial och lufta dina kläder i stället för att tvätta ofta.

Allt detta fick vi lära oss av filmen och diskussionen efter, och sedan smakade kaffet i porslinskoppar extra gott.

Text Barbro Jönsson

En höstutflykt i svampskogen
September 2015
Efter några regniga dagar kom det en riktigt vacker höstdag, och just då skulle vi i Naturskyddsföreningen i Köping ut och leta svamp i skogarna runt Köping. Svampplockning lockar människor, och under ledning av Gudrun Andersson begav vi oss ett stort gäng ut till Tängsta naturreservat för att pröva lyckan. Det var vått efter allt regnandet, men vi hoppades att svamparna kanske tyckt om regnet och växt upp fort.
Vi följde en stig in i reservatet, och i skogen på sidorna av stigen letade vi i smågrupper. Efter en timme skulle vi träffas vid bilarna igen. Fika var förstås nödvändigt efter en timmes vandring, och i sol åt vi våra mackor. Under fikat kunde vi också höra en ormvråks jamande vissling och även se den segla mellan trädtopparna.

Efter fikat var det dags att se på våra fynd. Flera hade hittat vanliga gula kantareller och en del hade också funnit trattkantareller. De var ännu inte så vanliga men skulle förmodligen bli mycket fler efter regnandet de senaste dagarna. Taggsvampar var det gott om. Så var det dags för våra experter Gudrun, Per och Åke att visa några andra arter som vi nog helst inte borde plocka på grund av att de är illasmakande eller giftiga, så som spindelskivlingar och en del riskor och flugsvampar. Det blev en intressant genomgång, och vi åkte tillbaka till staden, med svamp i korgarna, glada i hågen och med nya kunskaper.

Barbro Jönsson

Årsmöte i Naturskyddsföreningen i Köping 2015.
Naturskyddsföreningen i Köping samlades till årsmöte 19 mars 2015 i Volvogården.

Sedvanliga årsmötesförhandlingar vidtog och till ordförande på ett år omvaldes Lars Persson. Kassör är fortfarande Gudrun Andersson och sekreterare Barbro Jönsson. Övriga ledamöter i styrelsen från föregående år är Anne Höglund, Lars Söderquist och Sari Säkkilä. En hel del vårtecken rapporterades, såsom lärka, tofsvipa, sångsvan och ringduva, en varg hade setts uppe i Lärsäter och kattugglor hade hörts uppåt Rölö. Smörgåsar med te eller kaffe intogs.
Sedan kom årsmötets höjdpunkt: Erik Magnusson, som berättade om 300 år i Köpings historia på ett mycket intresseväckande sätt, och med avancerade bilder visade han oss hur onda och goda tider givit oss vårt nuvarande Köping. Köping var en viktig knutpunkt redan på 1600-talet och växte genom järnfrakter från Bergslagen och så småningom med uppväxandet av industrier till vad det var på 1900-talet. Vi som ser Köping på 2000-talet ser en liten trevlig småstad med vacker natur, som vi njuter av att vara ute i. Erik Magnusson avtackades med stora applåder.

Barbro Jönsson, sekreterare i Naturskyddsföreningen i Köping.

Fladdermustid
En kväll nära Världsfladdermusdagen i augusti begav vi oss i Naturskyddsföreningen i Köping ut för att höra och kanske se några fladdermöss. Vi samlades som vanligt på Tunadalsparkeringen, och där berättade Per Jonsson lite om de flygande däggdjuren, som är omskrivna som både tysta, nattaktiva och blodtörstande. Per rättade till en del missuppfattningar, för de är inte tysta även om vi människor vanligen inte kan höra dem. De är inte heller bara nattaktiva. Några arter kan man se på dagtid fladdra omkring vid t.ex. Folkets hus innan skymningen riktigt kommit, och de arter vi har i Sverige är bara insektsätande.
Vi hade med oss ett par fladdermusdetektorer, och på det viset räknade vi med att få höra en del arter som har för höga ljud för våra öron.

Vid Norsa naturområde hörde vi Nordfladdermöss, som flög uppe i trädkronorna. Deras ljud har en frekvens på omkring 30 kHz och låter smattrande i detektorn, ett smatter som intensifieras, när de tar en insekt.

Vi åkte sedan ner till bron vid Smedjan och där hördes ett par Vattenfladdermöss, som vi också såg alldeles nära den stilla vattenytan. De är ganska små och såg ut som stora nattfjärilar. Helt fascinerade stod vi där och lyssnade och såg på de snabba och trots allt mystiska djuren

Nattviol och låsbräken
Det är tätt med utflykter på våren, men nu har vi i Naturskyddsföreningen i Köping haft den sista för den här säsongen. På De Vilda Blommornas Dag den 15 juni, som instiftats av Botaniska föreningen, var vi som vanligt på vårt vackra naturområde Norsa och njöt av försommarens grönska. Vi var 17 naturälskande människor, som vandrade stigen in mot hagarna, och Per Jonsson berättade om benveden, som nu blommar med små vita blommor och senare får rosa frukter och om strimlusen, som är en vacker röd -och svartrandig skinnbagge, vanlig på de höga gräsen.
Inne i hagen finns de vanliga ängsblommorna, prästkrage, ängsklocka, käringtand, gulvial och många fler, och dessutom olika gräs, som darrgräs och hundäxing. Gräsen är svåra att lära sig, så tills vidare ägnade vi oss åt blommorna.

Vi gick till södra delen av hagen, som på senare tid blivit en mycket fin och rik ängsmark med många grönvita nattvioler (Per hade räknat dem och fått dem till 103, vilket är rekord) och låsbräken, som numera ska kallas månlåsbräken, som han räknat till 29. Månlåsbräken är en ganska oansenlig ormbunke, som har halvmånliknande blad i en rad, och den är lätt att kliva på om man inte ser sig för. Den grönvita nattviolen skiljer sig lite från den vanliga nattviolen om man tittar in i blomman. I nattviolen är pollensamlingarna parallella och i den grönvita är de ställda i vinkel och lite längre från varandra. Dessutom doftar den grönvita inte så mycket som den vanliga. Bland nyponrosor, jungfrulin och ärenpris satte vi oss och fikade, vilket är en stor del av nöjet på en utflykt.

Den norra delen av hagarna, där vi mest vandrat förr om åren, har en lite annan flora, och där hittade vi kattfot med både hon-och hanblommor och brudbröd, som är en skir släkting till det vanligare älggräset. Några nattvioler fanns även där.

Nöjda och fulla av vackra sommarbilder lämnade vi Norsa, som vi hoppas snart ska bli ett riktigt naturreservat.

Text Barbro Jönsson

En fågelkväll i Karlbergsskogen
Den 19 maj regnade det lite på dagen, men kvällen var varm och solig, när vi samlades vid Gammelgården för att höra på fåglar i Karlbergsskogen. Koltrastarna överröstade först alla andra fåglar och även oss, men så småningom urskilde vi också bofinkar, rödhakar och lövsångare. Vi, det var Naturskyddsföreningen och Hedströmsdalens Ornitologiska förening, som arrangerat en vandring denna sköna kväll, och det var många, som ville lyssna på de första sångfåglarna.
När vi kommit in i grönskan, hörde vi många grönsångare, som låter som när man släpper en slant på en bordsskiva och låter den ”svirra”. Både taltrastens upprepade melodi och svarthättans kristallklara toner hördes också, och den svartvita flugsnapparen syntes förstås. När vi räknade ihop fåglarna vi hört eller sett, fick vi det till 23 arter. Det var en härlig kväll med en känsla av att sommaren var kommen.

Text Barbro Jönsson, sekr. i Naturskyddsföreningen

Naturnatten
Den har blivit en institution i Naturskyddsföreningen, NATURNATTEN, natten före Nationaldagen, då vi ska ut och uppleva vårnattens alla ljud och få del av mystiken i skogen eller på ängen. I Köping hade vi valt att börja vid Venabäcken med korvgrillning till bäckens sorl och, just denna kväll, samtal om vindsnurror, som kanske ska sättas upp i just den här skogen och om vattensalamandrar, som finns i gölar här.

När det började skymma, åkte vi upp till Bredsätersberget för att höra och se nattskärrans underliga surrande och den vingliga flykten över granarna. I år hade vi verkligen tur både med vädret och med nattskärran. Genast när vi kom upp på berget, hörde vi det spinnrocksliknande ljudet, och sedan fick vi en riktig flyguppvisning, när den flög över oss och klippte med vingarna flera gånger, allt medan halvmånen lyste upp skogen. Surret kom från många håll och kanske var det flera fåglar.
Mycket nöjda med kvällen tog vi oss ner genom skogen i mörkret och for hemåt för några timmars sömn, innan flaggan skulle hissas.
Text Barbro Jönsson

Om Köpingsån, vattensalamandrar och flodpärlmusslor
Torsdagen den 3 april hade Naturskyddsföreningen i Köping inbjudit Johan Axnér från Länsstyrelsen för att berätta om åtgärder som gjorts och som bör göras i Köpingsån och dess tillflöden. På Biblioteket samlades ett 30-tal intresserade köpingsbor och vi fick lyssna till ett mycket intressant föredrag med bilder och en film.

Johan Axnér redogjorde först kort för vattendirektivet som tagits fram för hela Mälarområdet och gick sedan in på Köpingsån och åtgärderna som gjorts för att analysera djurliv, växtliv och bottenfauna i Köpingsåns tillrinningsområde, som är ca 285 km2 stort och består av 8 vattendrag och 4 sjöar.
Johan Axnér visade en del fiskar, smådjur och plankton som finns i Köpingsån, och i ett sidospår talade han om att länsstyrelsen för några år sedan inventerat vattensalamandrar och funnit att många fyndplatser fanns inom Köpings kommun. Nu ville han att vi skulle försöka få intresserade i vår kommun att titta på fyndplatserna och se hur många salamandrar som finns kvar och var någonstans. Så, om någon vet att det finns salamandrar i en damm nära er, tala om det för oss i Naturskyddsföreningen, så ska vi vidarebefordra det till Länsstyrelsen! Vi ska också själva leta. Just nu är det aktuellt för groddjur att börja leka i dammar och vattendrag.

Johan berättade sedan vidare att de största farorna för ett vatten är övergödning från jordbruket, miljögifter från skogsbruk och från luften samt fysiska hinder som reglering och dammar.
9 ton fosfor per år kommer ner till Mälaren från Köpingsån. Åtgärder som gjorts och som förhoppningsvis även ska fortsätta är strukturkalkning, vilket är en billig åtgärd, då läckage av fosfor minskar och växterna också växer bättre. 2-stegsdiken och fosforfällor i form av dammar kan också grävas, men båda dessa åtgärder är betydligt dyrare.
Man kan också se till att det finns kantzoner med sten, buskar och träd runt vattendragen.
Venabäcken, som är ett av tillflödena, har undersökts noga och värdet i bäcken är först och främst förekomsten av flodpärlmusslor där. Där finns länets största bestånd av dessa musslor, och man har funnit att en viss föryngring sker. Ett viktigt djur för musslorna är laxöringen, som måste kunna vandra upp i bäcken, eftersom de befruktade äggen måste fästa på öringens gälar och växa där till nästa vår, då de släpper taget och kan landa på en ren botten och fortsätta växa där. Kalkning uppströms har skett och Venabäcken har bra värden på vattnet.
Aspen är en annan fisk som måste kunna vandra upp i åar för att leka, och fysiska hinder som dammar och andra vandringshinder bör tas bort.
Vi fick se en film som visade elfiske, där man kan få en uppfattning om vilka fiskar och hur många som förekommer i ett vattendrag.
De åtgärder som fortsättningsvis skulle behöva göras i Köpingsån, är strukturkalkning, 2-stegsdiken och fosforfällor samt att fysiska hinder tas bort eller görs om. Detta skulle enligt Länsstyrelsens beräkningar kosta ca 18 miljoner, och det är mycket pengar naturligtvis.
Finansieringskällor finns en del. Kommunen är den som får stå för den största delen, men lokala naturvårdsprojekt och landsbyggnadsprojekt kan också få bidrag.
Men, som Johan Axnér sa till sist: Hur mycket tycker vi att rent vatten är värt för oss?
Text Barbro Jönsson i Naturskyddsföreningen i Köping